KORT INFORMATION FRÅN EXPERTERNA

 

Efter att ha läst sockerbomben i din hjärna så inser jag att jag aldrig slutade med mitt beroende – alltså mitt nikotinberoende – utan jag ersatte bara ett beroende med ett annat – alltså mitt sockerberoende . Sockerberoende kan låta löjligt, en undanflykt för en dålig karaktär… ”Varför går somliga upp flera kilo vid blotta synen av en bakelse medan andra kan äta kan äta kakor till kaffet dag efter dag utan att det syns kring midjan? Varför kan vissa människor få sömnproblem av kaffe medan andra somna direkt? Varför reagerar vi olika på samma stimuli? Varför vill några bara ha ett glas vin medan andra inte känner en stoppknapp? En del människor kan aldrig tacka nej till efterrätt, godis eller alkohol. Är du en av dem? Då kan du vara känslig för socker!” – så inleder Bitten sin bok.

Anledningen till detta förklaras i både boken och en handfull dokumentärer jag sett som en medfödd förändring i hjärnkemi. Resultatet blir en brist på serotonin, betaendorfin och dopamin och konsekvenserna av det blir:

  • För lite serotonin leder till starkt sug efter sötsaker och/eller bröd och pasta. Dessutom nedsatt impulskontroll, svårigheter att genomföra saker, utbrott av ilska, negativa tankar, överreaktion på händelser och koncentrationssvårigheter.
  • För lite betaendorfin leder till att man känner sig överväldigad av minsta lilla och gråter för ingenting, en upplevelse av att vara hudlös, isolerad och ensam. Det medför även en lång självkänsla och låg smärttröskel – samt extra strakt sug.
  • För lite dopamin leder till depression, koordinationssvårigheter, en känsla av att aldrig vara nöjd, tvångsmässighet, låg sexlust, koncentrationssvårigheter, lång energi, ingen lust eller ork samt minnesproblem. Dessutom ger dopaminbris en för snabb nedbrytning av kolhydrater, så blodsockret åker berg- och dalbana i kroppen – något som kan behandlas med sötsaker.

(du kan läsa mer om det på http://www.bittensaddiction.com/beroenden/hjarnan.html)

 Så när vi konstaterar att vi snackar om ett beroende och inte dålig karaktär. Vad är då ett beroende?

  • en fysisk sjukdom i hjärnan
  • en fysisk sjukdom, med fysiska, psykiska, sociala och andliga konsekvenser
  • en primär sjukdom (ej orsakad av något annat )
  • en kronisk sjukdom (man har den resten av livet)
  • en återkommande sjukdom, dvs den ”går i skov”
  • en progredierande sjukdom (blir bara värre om man inte gör något åt den)
  • en dödlig sjukdom om den ej behandlas

Låter skrämmande inte sant? När jag först läste det så tänkte jag, inte är det jag? Men när jag försökte sluta, när jag förlorade ett argument som jag hade med en kaka, när jag åt kakan och sedan kände skammen för min ”dåliga karaktär” insåg jag just hur illa det var.

VEM ÄR JAG?

Jag har så långt tillbaka jag kan minnas alltid haft en försmak för det söta. Det bästa jag visste som barn var att åka hem till mormor och morfar – min mormor gjorde de godaste kakorna i världen! Jag brukade till och med efter fika smita in i köket och ta några extra kakor ur skafferiet. När jag blev lite äldre kommer jag ihåg hur jag cyklade ner till Ica på vägen hem från skolan och köpte ”tre för tio” choklad, sen stod jag i skogen och tryckte i mig chokladen så att mamma och pappa inte skulle se det.

När jag började högstadiet var jag till en början en väldigt lugnt tjej med bra betyg. Hemma var det jämt och ständigt bråk, mina föräldrar stod inför en skiljsmässa och i samband med det började mitt uppror. Jag började röka, jag hade min alkoholdebut och mina betyg började gå ner. Jag kan med glädje berätta att detta uppror endast varade fyra år och att även jag växte upp och lyckades åstadkomma något av mitt liv.

Jag började jobba inom restaurangbranschen och gillade branschen så mycket att jag vid 20 års ålder vidarutbildade mig på en chefs- och entreprenörskapsutbildning inom hotell och restaurang och blev såsmåningom restaurangchef. Vid det här laget jobbade jag ungefär 200 timmar i månaden, jag rökte jag ca 1,5 packet cigaretter om dagen, drack ca 12 koppar kaffe, åt ytterst lite riktig mat utan för att orka jobba tryckte jag i mig bröd, godis, läsk och kaffe på kvällarna efter jobb var det fest så då var det öl som gällde. Men jag levde i illusionen om att jag levde ett hälsosamt liv – jag var smal och jag tränade 3-4 ggr i veckan. Efter fem år fick jag magsår och var ett steg ifrån att gå in i väggen. Jag sa upp mig, tog ett jobb som servitris utan något ansvar och började ta hand om mig själv.

Jag började läsa böcker och artiklar om hälsa, träning och kost. Jag började extremitera med kost och träning för att hitta vad som funkade för mig. Jag slutade med läsk, drog ner på kaffet till 2 koppar per dag och började äta lite nyttigt – jag åt fortfarande godis någon gång ibland och jag rökt 1,5-2 packet om dagen. Jag var smal, muskulös och levde ett hälsosamt liv förutom att jag hade en usel kondis och rökte. Så jag började fundera på att sluta röka, jag köpte Allen Carrs bok Easy Way to stop smoking. Jag läste säkert boken 100 gånger och ett år efter jag köpt boken så var jag äntligen rökfri, sen den dagen har jag inte tagit ett enda bloss, det var för 2,5 år sedan. Det var ju hur enkelt som helst att sluta röka! Jag sa till mig själv att det var ok om jag la på mig några kilon i samband med att jag slutade – det kan jag ju träna av sen!

Ett år senare så insåg jag att jag åt godis varje dag, jag kunde inte hur mycket jag än försöker gå en enda dag utan godis. Jag åt det oftast till och med utan att tänka på det och speciellt på jobb när jag var stressad och hade mycket att göra. Jag började fundera kring socker och sockerberoende, jag började föra matdagbok över vad jag stoppade i mig – och resultatet var skrämmande. Det var inte lätt att hitta information om sockerberoende – det jag hittade var Bitten Jonsson bok Sockerbomben i din hjärna. Bitten berättar om sin kamp mot sockret och i hennes historier kände jag igen mig. Jag läste ut boken och gav det ett försök – jag klarade 5 dagar sen var det släktmiddag med mormors hemmagjorda tårta, ett snedsteg tänkte jag och försökte igen, denna gången klarade jag tre dagar och till sist rann det ut i sanden och jag gav upp.

Nu har jag bestämt mig att försöka igen. Sedan jag sist försökte har jag skaffat mig mer information från andra böcker och olika dokumentärer – och som dom säger kunskap är makt och denna gången har jag så mycket kunskap att förstöra det lilla kakmonster i min hjärna en gång för alla.

Bitten uppmuntrar en till att föra en dagbok över sitt liv och sitt sockerberoende, denna blogg kommer bli min dagbok och förhoppningsvis hjälpa någon annan på vägen att bli kvitt sitt sockerberoende. Jag kommer dela med mig av den information jag hittat och som hjälpt mig, men även berätta om min vardag och min väg till ett sockerfritt liv!